Gruppdynamik: Allt du behöver veta

Gruppdynamik refererar till studien inom en grupp. De beteenden, attityder och roller vi anammar när vi interagerar med andra människor. Här är allt du behöver veta om gruppdynamik.

---

Vi människor är ett flockdjur. Vi har en medfödd önskan att få tillhöra en grupp, vare sig det är på arbetsplatsen eller i det sociala livet.

Det innebär att gruppdynamik finns överallt, på både gott och ont.

Samspelet mellan individer i en grupp följer oftast samma mönster och faser.

Det gör att du enkelt kan utvärdera huruvida en grupp har, eller kommer ha, en positiv eller negativ gruppdynamik.

I den här artikeln går vi igenom allt från: vad gruppdynamik är och de olika faserna, till roller och hur man får en grupp att fungera.

Vad är gruppdynamik

Gruppdynamik, eller grupprocess, är det system av beteenden som uppstår i sociala grupper. Begreppet ”gruppdynamik” betyder att studera processerna inom en grupp.

Enligt socialpsykologin så följer de flesta grupper ett specifikt mönster vad gäller roller, beteenden och attityder.

Gruppdynamik som koncept gör det enklare att utveckla, stärka och förutspå en grupps moral och produktivitet.

Men det är också ett behjälpligt begrepp för att beskriva eller utvärdera dynamiken i en grupp.

En bra gruppdynamik reflekteras oftast i god moral, hög produktivitet och resolut beslutsfattning. Medan en dålig gruppdynamik kan innebära försämrad moral, produktivitet och interna konflikter.

Gruppdynamik faser

Inom gruppdynamik har man identifierat fem faser inom gruppens utveckling:

• Formning
• Stormning
• Normer
• Presterande
• Ajournering

Varje fas i utvecklingen är kritisk för gruppens dynamik och prestationer. För att gruppen ska bli framgångsrik är det viktigt att den inte fastnar i en fas, utan progressivt tar sig till nästa steg i utvecklingen.

Formning

Det här är den initiala fasen inom gruppdynamiken. Gruppen formas och man sätter upp en struktur för att kunna arbeta ihop.

Det är ovanligt med konflikter i den här fasen, då gruppens medlemmar är oklara och främst vill bli accepterade av gruppen. Människor tenderar att vara optimistiska, artiga och ha höga förväntningar inför uppdraget.

Gruppen letar i det här steget efter en ledare som kan förse projektet med direktiv och guidning. Man definierar uppgiften och hur den ska hanteras.

Stormning

Det här steget brukar uppstå under processen då man organiserar arbetsuppgifter och processer. Ledarskap, makt och hierarkier skapas i det här steget – vilket kan leda till konflikter mellan olika gruppmedlemmar.

Meningsskiljaktigheter och maktkamp är inte ovanligt, vilket gör att gruppens medlemmar tar en mer defensiv position än tidigare.

För att ta sig vidare till nästa fas är det viktigt med bra konflikthantering, klarhet i gruppens mål och aktivt lyssnande.

Normer

I den här fasen skapar gruppens medlemmar nya arbetssätt och förhållningssätt till varandra för att kunna fungera effektivt som grupp.

I takt med att gruppen utvecklas så ändras ledarskapet från en person till ett mer delat ledarskap mellan medlemmarna. Människorna i gruppen lär sig att ha tillit till varandra för att det delade ledarskapet ska vara effektivt.

Kreativiteten är hög i den här fasen. Gruppmedlemmarna delar känslor, idéer och ger feedback till varandra. Samarbetet inom gruppen är bra och arbetsmoralen är hög.

Presterande

Gruppen har nu nått fasen då de är självständiga och flexibla. Medlemmarna kan anpassa sig utefter andra individers behov.

Den presterande fasen är väldigt produktiv, både ur ett professionellt och personligt perspektiv.

Alla gruppmedlemmar når inte det fjärde, presterande, stadiet. Men när de gör det, så utökas deras kapacitet, förmåga och personliga relationer.

Människorna i gruppen kan arbeta självständig, i grupper inom gruppen eller som en enda stor enhet med hög kompetens.

I den här fasen anses gruppdynamiken vara funktionell, högpresterande, självständig och individerna känner empati för varandra. Engagemanget är högt och kreativiteten flödar.

Ajournering

Ajournering är den slutgiltiga fasen inom modellen för gruppdynamik. Gruppens medlemmar är redo att lämna gruppen, vilket kan skapa förändringar i gruppens struktur, syfte och medlemskap.

Det här steget innebär att projekt och uppdrag kan avslutas. Fasen kan innebära många känslor, då många personliga relationer kan komma till ett slut.

Ajournering behöver inte innebära ett komplett avslut på projektet eller alla medlemmar.

Olika roller i en grupp

Grupproller har en viktig funktion inom varje organisation och företag. De kompletterar oftast varandra och ser till att gruppen arbetar effektivt tillsammans.

Under ett projekts livstid behöver en individ inte nödvändigtvis vara låst till en roll i gruppen. Människor kan, i takt med projektets utveckling, byta roll inom gruppen.

Det finns formella roller där varje individ tilldelas en specifik position inom gruppen. Exempelvis chef, sekreterare och gruppledare.

Det finns också informella roller, där individen naturligt intar en roll inom gruppen. Oftast baserat på individens personlighet och kompetens, men också gruppens behov.

Hur får man en grupp att fungera

En bra gruppdynamik innebär att medlemmarna kan interagera och samarbeta med varandra på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Det finns olika sätt för att förbättra gruppens dynamik. Från teambuilding aktiviteter till öppna dialoger inom gruppen.

Många företag anordnar aktiviteter så som Escape rooms, utflykter och lekar för att bygga starkare relationer inom gruppen.

I nya grupper brukar det räcka med att gå till en restaurang eller ha en utekväll ihop, för att bryta isen så att medlemmarna kan lära känna varandra bättre.

Roliga lekar och tävlingar fungerar också som ett bra sätt för att bättra gruppdynamiken. Medlemmarna har roligt, samtidigt som de lär känna varandra bättre och samarbeta tillsammans.

För att få en grupp att fungera är det också viktigt att snabbt och effektivt identifiera eventuella problem eller konflikter.

Dessa bör konfronteras och lösas direkt, annars finns en risk för att de blossar upp och blir större än de hade behövt vara.

Vad kännetecknar en bra grupp

Det finns många indikatorer och kännetecken för att en grupp är bra och hälsosam. Här är några av de främsta.

Kännetecken för bra gruppdynamik:

• Gruppens mål är klara och förstådda
• Alla arbetar mot ett och samma mål
• Medlemmarna arbetar bra ihop
• Det finns en känsla av gemenskap och tillhörande
• En delad känsla av ansvar
• Gruppmedlemmarna kan kommunicera öppet
• Individerna är villiga att lyssna på varandra
• Konflikter och skiljaktigheter är konfronterade och lösta
• Varje individ kan ta initiativ

Eftersom alla individer i gruppen har unika personligheter och kompetenser, så kan inte varje attribut appliceras på alla människor. Dessa kännetecken brukar kunna identifieras genom att utvärdera gruppen som helhet.