Våffeldagen: När och varför vi firar våffeldagen
Våffeldagen är en dag med en rik och underhållande historia. Vi berättar hur våffeldagen kom till och när den firas.
Vi svenskar älskar våfflor, framförallt när det är våffeldagen – då ungefär 6 miljoner våfflor gräddas.
Men dagen har en intressant historia. Den grundar sig i en kristen högtid men kom att bli, på grund av våra dialekter, en dag då vi äter frasiga våfflor istället.
Oavsett om du gräddar egna våfflor i ett våffeljärn eller springer till konditoriet – den här traditionens lustiga historia får du verkligen inte missa!
Vad är våffeldagen
Den 25 mars varje år infinner sig våffeldagen. En dag då hela Sverige njuter av gräddiga och frasiga våfflor.
Man uppskattar att det gräddas fler än 6 miljoner våfflor i Sverige inför och under våffeldagen. Inte illa för ett land som består av ungefär 10 miljoner människor!
Vad många inte vet är att våffeldagen härstammar från en kristen tradition – men också ett missförstånd.
Varför firar vi våffeldagen
Det hela börjar vid den kristna högtiden ”Marie bebådelsedag”. Det är en högtid som markerar dagen då jungfru Maria mottog beskedet från ängeln Gabriel att hon är gravid – med Guds son.
Maria fick beskedet 9 månader innan Jesus födelse, det vill säga den 25 mars. Samma dag som våffeldagen infinner sig varje år.
Eftersom Sverige tidigare var ett bondesamhälle, så hade årstiderna en stor betydelse, eftersom det påverkar skörden och livet i stort.
Den 25:e mars kom därför att bli en dag som markerade skiftet mellan vinter och vår. Det blev en symbol för att vårbruket kan starta och att dagarna började bli ljusare och längre. Man kom därför att kalla dagen för ”vårfrudagen”.
Från kristen högtid till våfflor
Hur vi gick från att fira bebådelsedagen och vårens ingång till att äta våfflor, tros vara på grund av ett språkligt misstag.
Högtiden brukade kallas för vårfrudagen, eftersom den firades på grund av jungfru Maria och skiftet mellan vinter och vår.
Eftersom vi har ett så brett utbud av dialekter i Sverige, så kom dagen att uttalas på olika sätt i landet. I flera dialekter uttalades eller lät ”vårfrudagen” som ”vafferdagen”.
Uttalet påminde en hel del som det tyska ordet ”waffel”, som betyder våffla. På så sätt föddes och spreds idén om att äta våfflor under sagda dag.
När är våffeldagen
Våffeldagen firas alltid på samma datum: den 25 mars. Oavsett vilket år det är.
Eftersom dagen ursprungligen kommer från den kristna högtiden Marie bebådelsedag, så har datumet varit densamma. Det är alltså den dag och det datum då Maria mottog beskedet från ängeln Gabriel att hon bär på Jesus.
Även om datumet alltid är densamma, så kan veckodagen skilja sig. Här kan du se vilken dag våffeldagen infinner sig under kommande år.
Vilken dag firas våffeldagen:
- 2022 – 25 mars, fredag
- 2023 – 25 mars, lördag
- 2024 – 25 mars, måndag
- 2025 – 25 mars, tisdag
- 2026 – 25 mars, onsdag
- 2027 – 25 mars, torsdag
- 2028 – 25 mars, lördag
- 2029 – 25 mars, söndag
- 2030 – 25 mars, måndag
Vilka länder firar våffeldagen
Det är endast Sverige, Norge och Danmark som firar våffeldagen den 25:e mars.
Tyvärr är våffeldagen inte längre en röd dag, eller helgdag, i Sverige. Det var fram till år 1953 som våffeldagen markerades som en röd dag i den svenska kalendern.
Det finns andra länder som firar våfflor, då oftast kallad ”den nationella våffeldagen”. Men dessa traditioner grundar sig inte i samma historia som den svenska våffeldagen och infinner sig heller inte under samma datum.
I USA firar man exempelvis den nationella våffeldagen i augusti. Vilket är året då landet fick patent på våffeljärnet. Dagen har däremot inte fått ett speciellt stort genomslag, utan ses endast som en rolig sak för vissa människor.
Våffeldagen i andra länder grundar sig främst i marknadsföring. Det är fik, restauranger och kaféer som använder det som ett sätt att nå fler kunder och öka försäljningen. Men det har ingen koppling till den svenska traditionen.
När började man äta våfflor
I Europa har vi gräddat och ätit våfflor sedan 1600-talet. Ordet kommer ursprungligen från Tyskland, 1642, där den kallades för Waffel.
Ordet våffla har förekommit i Sverige sedan 1664, medan den engelska motsvarigheten ”waffle” dök upp först 1725.
Men nog om ord och datum.
Européer har sedan medeltiden bakat en form av kakor som påminner om våfflor. De gjordes av mjöl, mjölk eller vatten och ägg. De värmdes upp på varma metallplattor.
Resultatet påminner en hel del om våfflor, även om namnet och receptet dök upp senare.
Det var mot slutet av 1800-talet som vi började äta våfflor som vi påminner om våfflorna vi äter idag. Även om de skiljer sig en hel del från varandra, både vad gäller pålägg och tillagningsmetod.
Sylt och vispgrädde var under de här tiderna lyxvaror. Utan måltiden bestod endast av våfflor gjorda på vitt mjöl, ägg och smör. De lagades även med hjälp av öppen eld och metallplattor.
Det är nu på senare tid som vi har lyxen att äta våfflor med jordgubbar, sylt, grädde, glass och Nutella. Den öppna elden har även ersatts med våffeljärnet, som är speciellt utvecklad för att snabbt och enkelt laga goda och frasiga våfflor.
