Giraffspråket: Allt om nonviolent communication

Giraffspråket är en perfekt metod för konflikthantering – men också för att undvika konflikt. Här är allt du behöver veta om empatisk kommunikation.

Giraffspråk är en typ av kommunikation som är konstruktiv, öppen och förståelse. Tekniken används för att förebygga konflikter, men också för att skapa utveckling och positiva samtal.

I den här artikeln lär du dig vad giraffspråk är för något, hur det fungerar och varför det är så effektivt. I slutet hittar du också exempel på giraffspråk i vardagssituationer.

Vad är giraffspråket

Giraffspråket, eller nonviolent communication (NVC), som det heter på engelska, är en metod utvecklad av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg under 60-talet.

NVC är ett kommunikationsverktyg vars mål är att skapa mer empati i konversationer. Både när det kommer till konflikthantering och vanliga samtal.

Marshall Rosenberg menar på att de flesta konflikter baseras på oklart språk och missförstånd. Främst när människor misslyckas med att kommunicera sina mänskliga behov, då de använder ett manipulativt språk för att orsaka känslor av skam, skuld eller rädsla.

För att motverka det så kan man använda giraffspråket, eller nonviolent communication. Det är en metod som fokuserar på empati, samarbete och förståelse.

Hur fungerar giraffspråket

Giraffspråket består av fyra komponenter. För att kunna praktisera giraffspråk behöver du implementera dem alla i dina konversationer.

Giraffspråkets fyra komponenter:

Observation. Det här är all fakta; vad vi ser, hör och känner. Oavsett dess mening eller betydelse i sammanhanget. Du bör inte generalisera, utan se varje specifik aspekt för vad det är. När du kombinerar observation med tolkning eller utvärdering, så tenderar folk att se det som kritik.

Känslor. Det är viktigt att identifiera känslor, och samtidigt urskilja dem från våra tankar. Känslor sägs reflektera huruvida våra mänskliga behov möts eller ej. Genom att uttrycka våra känslor och tillåtas vara sårbara, så kan vi lättare relatera till andra människor och lösa konflikter.

Behov. Marshall Rosenberg menar på att vi har universella mänskliga behov. Idén är också att allt vi gör är för att tjäna våra egna behov. Giraffspråket har identifierat 9 kategorier av behov: säkerhet, kärlek, substans, empati, kreativitet, rekreation, gemenskap, mening och autonomi.

Förfrågan. Det är viktigt att skilja på förfrågningar och krav. En person ska vara öppen inför att höra ett ”nej”, utan att det orsakar en känslosam eller aggressiv respons. Istället för att fortsätta trycka på, bör man empatisera med personen för att försöka förstå vad som får dem att inte säga ”ja”.

Varg- och giraffspråk

Anledningen till varför Marshall Rosenberg valde att namnge metoden för giraffspråket, är för att giraffen representerar förhållningssättet.

Giraffen har ett stort hjärta, stannar gärna upp och reflekterar, kan se långt och vågar sticka ut halsen för att göra sig sårbar. Det är precis vad giraffspråket handlar om.

Motsatsen till giraffspråk är vargspråk – vilket är ett våldsamt språk.

Giraffspråk:

Ärlighet och mod
Empati
Försöker se andras perspektiv
Vågar vara sårbar
Identifierar känslor
Ansvarsfull
Konstruktiv

Vargspråk definieras som aggressivt och icke-konstruktivt. Den här typen av kommunikation angriper och sårar.

Oftast är det ett omedvetet sätt att kommunicera, då det är ett invant tankemönster där man endast ser till sitt eget perspektiv.

Vargspråk:

Andra måste tycka som mig
Min sanning är den riktiga sanningen
Andra måste värdera saker som mig
Det är andras fel att jag mår så här
Dåliga situationer är andras fel och inte mitt
Andras erfarenheter är illegitima då de inte stämmer överens med mina erfarenheter

Vargspråk är ett egoistisk och osympatiskt kommunikationssätt som ofta leder till konflikt. Tyvärr är det inte ett ovanligt sätt att kommunicera på.

Giraffspråket står i kontrast till vargspråket, och ämnar skapa samhörighet, förståelse och ärlighet i kommunikationsprocessen. Därför kallas giraffspråk också för empatisk kommunikation, eller nonviolent communication.

Exempel på giraffspråk

Giraffspråket kan appliceras i de flesta situationer. Det är bra för konflikthantering, men också för att undvika konflikter och skapa konstruktiva och positiva dialoger.

Exempel 1

”Du är sen!”, det här är en utvärderande kommentar som kan uppfattas som kritisk.

I giraffspråk kan du istället säga: ”Vi kom överens om att du skulle komma klockan 10, men hon är 10.30 nu”.

Istället för komma med svepande generaliseringar, så statuerar du objektiva fakta. Det minskar risken för att din partner blir defensiv och du framstår inte som kritisk. Det öppnar upp för en konstruktiv och positiv dialog.

Exempel 2

Du pratar med en person som inte verkar lyssna på dig.

Många väljer att säga ”du lyssnar inte på mig!”, vilket är ett antagande men också en utvärdering.

I giraffspråk kan du istället göra en objektiv observation: ”Jag kan se att du håller på med din mobiltelefon när jag pratar med dig”.

Du varken tolkar eller anklagar personen. Istället är du objektiv och berättar ditt perspektiv.

Exempel 3

Du har en konversation med din partner som tycks brusa upp.

Instinktivt vill vi tolka och komma med påståenden genom att säga ”du är arg nu igen”.

Ett mer konstruktivt alternativ är att säga: ”jag kan se att du korsar dina armar, biter ihop och undviker ögonkontakt. Är det korrekt uppfattat att du är arg och inte håller med i det jag säger?”

Personen känner sig nu inte anklagad och du visar att du bryr dig om personen. Du har tagit ett steg närmre för att förstå personen bättre, så att ni tillsammans kan ta er framåt och nå en lösning.