Transaktionellt ledarskap: Allt du behöver veta

Transaktionellt ledarskap är en modell som lägger stor tyngd vid belöning och bestraffning. Vi har gått igenom allt du behöver veta om den transaktionella ledarstilen.

Det är en av de mest avskydda ledarstilarna – men också en av de mest använda.

Än idag styrs majoriteten av alla sportlag och några av världens största företag av transaktionella ledare.

I den här artikeln har vi gått igenom vad transaktionellt ledarskap är för något och vilka fördelar och nackdelar stilen har. Längre ner hittar du även exempel på hur transaktionellt ledarskap fungerar i praktiken.

Vad är transaktionellt ledarskap

Transaktionellt ledarskap är en ledarskapsstil med stor fokus på belöning och bestraffning.

Modellen kretsar kring en transaktion mellan chef och anställd. Där bra prestationer belönas och mindre bra prestationer bestraffas.

Filosofin är att individer inte är självmotiverade och därför behöver struktur, övervakning och instruktioner för att kunna prestera bra på arbetet.

Man har en tydlig hierarki inom organisationen och man lägger stor vikt vid att föra statistik och utvärdera respektive individ och grupps prestationer.

Processerna och arbetsuppgifterna är klara och tydliga. Ledaren intar oftast en passiv position i det dagliga arbetet.

Det är först när problem uppstår och när prestationerna ska utvärderas som ledaren blir mer aktiv.

För att motivera medarbetarna använder man sig av ett belönings- och bestraffningssystem. Oftast i form av lön, bonusar och provisioner.

Vad utgör det transaktionella ledarskapet

Det finns tre komponenter i det transaktionella ledarskapet som kombineras med varandra.

Belöning och bestraffning. Transaktionella ledare motiverar gruppens medlemmar med hjälp av ett belönings- och bestraffningssystem. Belöning eller bestraffning appliceras baserat på gruppen eller individens prestationer.

Aktiv ledning. Den transaktionella ledaren övervakar de anställda aktivt för att säkerställa att målen kommer att nås. Övervakningen sker också för att kunna förutspå eventuella problem som kan uppstå.

Passiv ledning. Den transaktionella ledaren intar en passiv position och låter gruppen arbete ifred. Det är först när problem uppstår eller när målen inte nås som ledaren intar en aktiv position.

Transaktionellt ledarskap fördelar

Beroende på miljö och situation, så finns det flera fördelar med ett transaktionellt ledarskap.

Klarhet. Strukturen inom gruppen är klar och tydlig. Gruppens medlemmar vet vem som har ansvar för vad och vad som förväntas av dem.

Effektivitet. Ledarstilen kan uppnå kortsiktiga mål snabbt.

Konsistent. Strukturer, procedurer och strategier är alltid fast förankrade och tydligt förmedlade. Det underlättar för att leverera konsistenta resultat.

Motivering. Genom att belöna sina anställda så motiveras de till att uppnå mål och prestera bra.

Transaktionellt ledarskap nackdelar

Medan det finns flera fördelar med ett transaktionellt ledarskap, så finns det också många potentiella nackdelar.

Låg innovation. Fokus ligger på etablerade procedurer och protokoll, vilket lämnar begränsat utrymme för innovation och kreativitet.

Omotiverande. Input och feedback är sällan uppmuntrat, vilket kan leda till att de anställda inte känner sig hörda. Det kan påverka lagmoralen negativt.

Tänker inte långsiktigt. Transaktionella ledare tenderar att fokusera på kortsiktiga mål och snabba resultat. Det gör att långsiktiga mål och helhetsbilden kan hamna i skymundan.

Exempel på transaktionellt ledarskap

Transaktionella ledare hittas oftast inom sportens värld.

Tränaren motiverar sina spelare och atleter med att vinna priser och matcher. I gengäld kräver de hård träning, disciplin och risk för skador.

När en spelare inte håller den standard som tränaren kräver, så kan spelaren bestraffas genom att sitta på bänken eller exkluderas från matcher.

Inom företagsvärlden finns det också många transaktionella ledare. Framförallt inom stora, internationella aktörer. De anställda har ofta flera mallar och specifika procedurer som måste efterföljas.

De anställda brukar också ha mål som de måste uppnå. Både individuellt och som grupp. Om en individ inte presterar tillräckligt bra för att nå sina mål kan denne ersättas av en nyanställd.

Det transaktionella ledarskapet är väldigt effektivt inom arbeten där situationer kräver snabba beslut. Exempelvis inom brandkåren, polisen och militären.

Exempel på transaktionella ledare: