Vad är retorik: Allt du behöver veta

Retorik är ett gammalt begrepp som långt bak i tiden till antika Rom och Aristoteles. Men det är en teori som fortfarande används och studeras än idag. Här är allt du behöver veta om retorik.

---

Många människor associerar begreppet retorik med politik och ledare. Det är trots allt en av de yrkesgrupper som förlitar sig nästan helt på sitt offentliga anseende.

Men retorik och den retoriska arbetsprocessen kan vara minst lika viktig och användbar i privatlivet och andra yrkesgrupper.

Faktum är att du med största sannolikhet redan använder flera retoriska verktyg för att influera andra människor.

I den här artikeln lär du dig vad retorik är, hur den retoriska arbetsprocessen fungerar och vilka retoriska verktyg du kan använda när du håller tal.

Vad är retorik

Retorik definieras som teorin om talarkonst och vältalighet.

Teorin kommer ursprungligen från antiken, 400 år f.Kr. Varav Aristoteles tolkning av teorin är en av de populäraste idag. Han beskriver retorik som konsten att övertyga. Fokus ligger inte på att vara sann – utan att vara sannolik och trovärdig.

Retorik är nuförtiden ett eget ämne på svenska universitet, där både utbildning och forskning bedrivs. Inom retorik studerar man teknikerna som talare använder för att informera, övertyga och motivera sin publik.

Retoriska arbetsprocessen

Aristoteles ansåg att den retoriska arbetsprocessen var en optimal teknik för att övertyga sin publik.

Den retoriska arbetsprocessen har tre grundstenar; logos, ethos och patos.

Alla tre talar till olika delar av människans psyke, vilket gör att de, i kombination, kan skapa ett väldigt kraftfullt och övertygande tal.

Den retoriska arbetsprocessen:

• Logos. Det här elementet argumenterar för logik och reson. Innehållet i meddelandet är det primära för att vinna stöd från publiken, främst med hjälp av förnuft och fakta.

  Publiken övertygas genom att man talar till deras intellekt och förnuft.

• Ethos. På grekiska betyder ethos ”karaktär”. Det är den andra grundstenen inom retoriken, där meddelandet förlitar sig på talarens karaktär.

  Genom att vara en välkänd person, eller auktoritet inom ämnet, så vinner talaren sin publiks förtroende.

• Pathos. Det här är den del av retoriken som skapar en emotionell kontakt med publiken. Syftet är att väcka känslor och på så sätt övertyga publiken om meddelandet.

Dessa tre begrepp utgör grunden för retorisk teori.

Retoriska stilfigurer och verktyg

Det finns flera typer av stilfigurer och verktyg en författare eller talare kan använda sig av för att skapa en retorisk effekt.

Dessa verktyg används för att manipulera språket och därmed skapa argument.

Verktyg för retorik:
1. Retoriska frågor. En retorisk fråga betonar en poäng genom att ställa en fråga som inte behöver svaras på. Ett exempel är ”kan grisar flyga?”, vilket är en retorisk fråga som antyder en självklarhet.

2. Hyperbol. En hyperbol är en överdrift som förstärker en poäng, vilket skapar ett intryck på publiken.

Ett exempel är ”jag är så hungrig att jag skulle kunna äta en hel häst”. Du kan givetvis inte äta en häst, men överdriften visar publiken att du är väldigt hungrig.

3. Kiasm. Det här är talesätt som kan charma både hjärtat och hjärnan hos publiken.

Exempel på kiasmer är talesätten ”jag dör hellre på mina fötter än mina knän” och ”fråga inte vad ditt land kan göra för dig, fråga vad du kan göra för ditt land”.

4. Eutrepism. Det här retoriska verktyget etablerar klarhet och auktoritet. Det görs genom att presentera argument eller fakta i form av listor och punkter.

Det finns många fler stilfigurer inom retoriken du kan använda, exempelvis ironi, anafor, allusion och metaforer.